S/Y AGUILA

 Resan 2010 Tarragona - Tarragona

Uppdaterad den
22 november 2010
Bavaria 42:an Aguila
Om oss
Om båten
Våran dröm
Anskaffningsfilosofi
Gästbok
Bildgalleri
Teknikbilder
Framtiden på land
Kryssning Egypten till Indien
Livet i Torrevieja 2012/13
Sommaren 2012
Livet i Torrevieja 2011/12
Sydamerika 2012
2011
Panamakanalskryssning
Livet i Tarragona 2008/10
2010
2009
2008
Livet i Lagos 2007/2008
Stockholm-Lagos 2007
Amsterdam 2006
Kroatien 2005

Då närmar det sig avresa från Tarragona. Här har vi legat still sedan 15 oktober 2008 så det är på tiden.

 

 Vår planerade rutt 2010 går till Mallorca, Menorca, Sardininen, Korsika, Elba, Rom, Sicilien och Malta där vi hoppas kunna övervintra 

 

9 - 11 april efter 1,5 år i Tarragona och på dagen 1 år efter knäprotesoperationen kastade vi loss 11.30 från plats E2 i Tarragona. Det var med blandade känslor vi kom iväg. Att ligga så länge på samma plats och lära känna orten och människorna, få nya vänner och vanor gör att det inte är helt lätt att dra vidare. Men väderprognosen var bra, vindar upp till 6 m/s och våghöjder under 1 m och lite swell (underliggande vågsystem som stör vågrytmen) gjorde att den 9 april var den perfekta dagen att ge sig iväg. 11.30 hade vi checkat ut, tagit in elkabel och kastat loss och blev avvinkade av de andra båtarna på bryggan. Vi kom ut på ett lugnt hav och gick för motor en lång stund innnan vi kunde börja segla. Solen sken men det fanns en kyla i vinden så fleecetröjan satt på.

 

Vi fick segla 1 12 timmar och gick för motor lika lång tid innan vi angjorde Marina Palma de Mallorca 11.20 lördagen den 10 april efter 24 timmar. Under natten hade vi bra seglingsvind så det gick i mellan 5 och 7,5 knop hela mörka tiden. Natten var stjärnklar men månlös och vi såg inte många fartyg och de vi såg var kryssningsfartyg som var väl upplysta.

Färden blev 122 Nm och hamnavgiften är 43€/natt exklusive el o vatten som kostade oss nästan 5€ per dygn.

 

Så här såg det ut med alla fartyg som sänder ut AIS:signaler. Vi är den lilla blå på upptill på det röda spåret till Mallorca.

 

12 - 15 april

När vi kom till Palma var vi ganska trötta och tog det lugnt, bekantade oss med omgivningen och gick tidigt till sängs. Söndagen ägnade vi åt cykeltur och lite sightsing och på måndagen åkte vi en Hopp on Hopp off buss runt Palma. Vi tyckte nog att de flesta städer börjar likna varandra nu. Vi känner igen byggnadsstil, vilka som varit där och härskat, vilka krigare som varit dominerande mm. Alla städer är stolta över sin historia och vi får alltid bara höra det positiva. De är också stolta över shoppinggator, kyrkor, gamla stan, hamnen mm. En stor kontrast mot tidigare spanska städer är att här pratar man engelska så det är enklare att göra sig förstådd.

 

När vi vaknade på tisdagen regnade det och var ca 12 grader. Under dagen steg temperaturen men regnet fortsatte. Trots det gick vi på en promenad i 3,5 timme. Mot slutet ville inte knäet att vi skulle gå längre men vi kom hem till båten ändå. På Real Club Nautico de Palma startar en mängd olika regattor i morgon. Det är allt från megayachter till laser som tävlar så den marinan är full med båtar.Den var också ca 3 € dyrare per dygn än där vi ligger nu.

 

Onsdagen var fortfarande kylslagen på förmiddagen kom det sol o värme. Vi jublade och skiftade snabbt om till lättare kläder.

 

Torsdagen tog vi det smalspåriga tåget till Soller, det tog 1 timme och kostade 17 € tor/person. Från Soller tog vi spåvagn till Port Soller för 4 €/person enkel resa som tog ca 30 minuter. På spårvagnen fick vi prata svenska med andra svenskar som var på resa också, det var trevligt att använda modersmålet i samtal med andra personer. Vi strosade runt i både Port Soller och Soller innan vi vände hemåt.

 

Här ser vi tåget från tågfönstret

 

Och med denna spårvagn tog vi oss till Port Soller

 

 

Vi har också skaffat ett Permitt (tillstånd) att besöka Isla de Cabrera, en nationalparksö sydost om Mallorca. Vi sökte och fick tillstånd för 5 nätter, vi får se hur länge vi stannar. Planen är att gå måndag 19 april om vädret är bra.

 

19-21 april

Klockan 10 kom vi iväg och använde motorn i drygt en timme för att sen få en härlig segling fram till klockan 3 då vi gled in i ankringsviken på Isla de Cabrera. Inte en båt fanns där, alldeles ensamma i denna stora vik med färdiga bojar för besökare. För första gången använde vi ankarseglet vi lät sy i Lagos och det blev mycket lugnare rörelsemöster, en riktigt bra investering.

 

Aguila med ankarsegel hissat

 

På tisdagen gjorde vi klar dingen och puttrade in till bryggan vid informationen. Nu har vädret blivit varmare så inga tröjor är med. Det är gratis att vara på ön och oftast är det så fullt så man får ett tillstånd på 1 högst 2 dagar och vi hade fått 5.

 

Kortvågskonditionera har nu förbättras så jag fick prata med Christer, SA0ANI/MM, OSK:are och kurskamrat när vi tog våra kortvågscertifikat. De låg i Preveza i Grekland och var på väg hem till Sverige med sin Pinta II.

 

Utsikten från castellet var fin ner över ankringsviken

 

 

Vi lämnade Isla de Cabrera på onsdagen efter att i en halvtimme försökt få loss vår lina från bojen men vi blev tvugna att lämna den då den satt i beknip under bojen som vi inte kom åt.

Vi gick till Porto Colom som har både marina men även färdiga bojar att använda och svaja  vilket vi gjorde. När vi gick igenom naturskyddsområdet såg vi väldigt många sjöfåglar, se bilden. Dagsetappen blev 24 Nm och det kostade 8€/natt att ligga på boj.

 

Man undrar vad de sysslar med

 

 Vi var framme i Porto Colom klockan 14 efter att gått för motor i 5 timmar då vinden var mitt i nosen.

 

22 - 29 april

På torsdagen fick vi heldagsregn och kuling så det var att kura inne i båten och när temperaturen gick ner till 15 grader inne så var vi tacksamma att vi har en Ebensprächer värmare ombord som fick tjänstgöra ett tag. Fredagen började med regn som slutade på förmiddagen men kulingen höll sig envist kvar under dagen. Lördagen var ovädret över och kl 10 släppte vi bojen och gick för motor 9 Nm till Porto Cristo där vi fick en bryggplats vid marinan.

Dagsetapp 9 Nm och 73,68€/natt.

 

Utsikt över marinan i Porto Cristo

 

 

På lördagkvällen gick vi på restaurangen som fanns i klubbhuset. Vi åt en väldigt god middag till bra pris, i trevlig miljö, bra service (servitören fick använda sina gamla svenska språkkunskaper) och sist men inte minst musik som var förr oss från vår tid.

 

På söndagen gick vi till Drakgrottorna som låg 5 minuters promenad bort. Det är riktigt stora grottor där besöket tar 1 timme. I en stor underjordisk sal fick vi sitta på bänkar och lyssna på levande klassisk musik som spelades från 3 vackert belysta roddbåtar som gled på ett helt stilla vatten.

 

Roddbåtarna i Drakgrottorna

 

Stor kaktus i Porto Cristo

 

 

 

På måndagen bar det iväg för motor till Alcudia. Vi fick segla 2 timmar och gick för motor 3 timmar. Vi lade till i Marina Alcudiamar.

Dagsetapp 30 Nm och 55€/natt.

 

I Palma spännde Kjell riggen och skadade höger axel och har haft värk sen dess. Vi har varit i kontakt med Medelhavsseglarnas ombud på Mallorca, Pedro Alomar som också är läkare. Han ordnade så att vi fick träffa en specialist på tisdagen, gjorde en MR-röntgen av axeln och sen ett återbesök på onsdagen. Vi hyrde bil de två dagarna, automatväxlad, för turerna till Palma. Det är ett ligament som är skadat så nu ska armen/axeln vara still i 2-3 veckor. Vi har därför lyckats få plats till den 29 maj här i Marina Alcudiamar. Det här gör att vi nu tänker om om vår framtid och hur vi ska göra. Det är för många krämpor med påföljande läkarbesök och problem var båten ska vara för att vi ska njuta nu. Den kommande månaden passar vi nu på att njuta av värmen och solen i Alcudia.

 

30 april - 4 maj

Vi har nu lyckats förstå lite mer av läklarutlåtandena på spanska efter hjälp med översättning. Kjell går med armen i mitella och att bo på båt är nog inte det lämpligaste stället under sådana förhållanden, särskilt inte när en storm drar fram över oss.

 

Förutom ligamentskadan är det något annat som behöver opereras, vilket vår husläkare Åsa försöker ordna tid hos specialist till.

 

Vi har nu ringt "hem" till Tarragona och pratat med Helena om vi får komma hem igen, vilket vi fick. Så när vi lämnar Alcudia 29 maj går vi till Tarragona och tar en årsplats där tills vi vet mer om axeln. Hemkomst blir den 10 juni och den blir på obestämd tid så vi får axeln ordnad och fundera över vår framtid.

 

Vi går mycket motionsgående här så det blir en timme mellan sju och åtta före frukost sen tittar vi på området och försöker få till en motionspromenad till på dagen. Vi har grillat på elgrillen i sittbrunnen vid några tillfällen och det är trevligt. Eva letar reda på  lokala grönsakshandlare och får tag på bra prisvärda grönsaker men prisbilden är dyrare här än i Tarragona.

 

När man lever på sådant sätt vi gör nu så hör man aldrig svenska språket men det ändrades när vi kom till Alcudia. Vi tog en kaffe på en restaurang här i hamnen en kväll där fem bord var upptagna och vid alla borden pratades det svenska, det blev lite väl mycket.

 

På söndageftermiddagen knackade det på båten och det var en medlem i Medelhavsseglarna som heter Dagfinn och en kamrat. Hans båt Imagine ligger i Lissabon. Vi fick ett mail från honom för ett tag sen där han frågade om hamnavgifter mm. Han skrev också att han skulle besöka Mallorca och åka runt o titta på hamnar. Men att han hittade oss bland alla båtar var en bedrift då vi ligger längst ut på en brygga. Han planerar att ta in sin båt i Medelhavet så kanske vi träffas på senare. Vi fick en trevlig pratstund i sittbrunnen innan de återvände till Palma.

 

I slutet av veckan kommer våra äldsta barnbarns farföräldrar, Laila och Conny, till Alcudia på semester så då passar vi på att träffa dem och får prata lite svenska. Vi har även beställt Slottssenap då våran tagit slut och den inhemska senapen passar inte vår smak.

 

Senare i månaden kommer våra vänner Marianne och Clas på Doublefun och hälsar på hos oss. Vi gjorde resan Stockholm- Lagos 2007 tillsammans och de återvände 2009 till Sverige med båten så det finns mycket att prata om.

 

Redan  25 april såg vi på väderfiler att en storm skulle passera mellan Spanska fastlandet och Mallorca för att sen vika av över östra Mallorca och Menorca. Vi har följt utvecklingen under veckan och på måndagen 3 maj så anlände den. Mellan 7 och 8 på morgonen var det motionsgång utan regn men sen kom det. Vi hade redan på söndagen satt upp sittbrunnstältet för att kunna ha mer utrymme att röra oss på. Det var skönt att kunna sitta och titta ut i regnet under dagen. Och regnade gjorde det, det var som att befinna sig i en biltvätt där högtrycksvatten sprutar på bilen. Det blev en test på om det olika luckorna och fönstren höll tätt, vilket 1 lucka och 1 fönster inte gjorde.

 

Vi fick in vinden snett akterifrån och på kvällen blev vi tvungna att ta ner sittbrunnstältet då det slet för mycket i det. Vid tvåtiden på natten var det dags igen, vinden hade vridit och vi fick den i sidan och nu blåste det 25-28 m/sek (storm) med pikar upp på 32 m/sek. När vi ligger I hamn har vi gummibåten stående på högkant men det blev nu ett för stort vindfång så efter en halvtimme hade vi lyckats tvinga ner gummibåten och tjudra den på däck. När vi kom in var vi helt genomblöta så te och en smörgås passade fint. När vi sen vaknade på morgonen var vinden borta och regnet var av mer naturlig art.

 

5 - 15 maj

Det är nyttigt att lära sig leva med olika handikapp så nu provar Kjell på att bara ha en brukbar arm och den andra i mitella. Det är mycket som är svårt att göra när högerarmen är obrukbar, tvätta håret, kamma sig, sätta på sig kläder som skall knäppas mm. I och med det så blev vi utan diskmaskinen "Kjell" under 3 veckor så Eva fick dra ett större lass av arbetet.

 

Conny och Laila besökte oss och hade med sig Slottssenap som vi längtat efter.

 

 Laila och Conny

 

 

Efter 14 dagar åkte mitellan av och vi kunde börja använda våra cyklar. Vad skönt det är att kunna cykla och se områden som är svåra att nå till fots. Vi tar med oss badkläder och stannar vid någon badstrand och badar och slöar.

 

Vädret är ojämt, från sol o 25 grader till regn/åska och 15 grader med mycket vind. Det verkar vara ungefär 10 dagar mellan sämre väderlägen. Vi går inte ut och äter ofta men när vi gjorde det på Kristi Himmelsfärdsdagen så hittade vi en riktig toppenpärla, Bodega Des Port. Vi åt en skaldjurstallrik med grillade skaldjur och fisk, till dessert tog vi Grand Mariner flamberade jordgubbar och avslutade med kaffe och inhemsk brandy, Veterano. En verkligt lyckad kväll som vi avslutade med några glas Cava i sittbrunnen innan vi kröp ner i kojerna då den nya dagen hade anlänt.

 

16 - 31 maj

En morgon kom det in en katamaran och kastade ankare inne i hamnen, sen var det någon som badade också. Konstiga människor tyckte vi, så gör man väl inte. När vinden vred båten runt så såg vi att den var svenskflaggad. Den försvann därifrån och när jag gick till marinakontoret så låg den vid tankbryggan så jag gick dit och pratade med Krister på båten Jonic of Stockholm, som var ombord, och sa att han kunde komma bort till oss senare under dagen. Vid lite sangria och tilltugg berättade han om morgonens malör, en lina från den upphängda gummijollen hängde ner i vattnet och fastnade i propellern så han fick kasta ankare och dyka för att reda upp situationen. Så var den mystiska händelsen förklarad.



Vi låg näst ytterst på en brygga som tog emot båtar upp till 12 m men de två yttersta platserna kunde ta 13 m långa båtar. Vi brukade hålla oss på båten på eftermiddagarna då gästbåtar kom in för att hjälpa till och framförallt skydda vår egen båt. Spanskflaggade båtar vars registreringsnummer börjar på 6 är hyrbåtar och det är varierande sjömanskap på dessa båtar. En båt med ungdomar från St Petersburg började öva att tillägga med aktern mot bryggan, 7 gånger övade dom. Marinero var inte särskilt glad åt detta tilltag.

Ett gäng engelsmän, välutrustade med fullt sjöställ, kom in efter att råkat ut för ett överfallsväder med skörad genua och trasig biminitopp som synliga skador. Dan efter skulle de ge sig iväg och nu på andra sidan av Mallorca till Soller. Vinden låg på där och vågorna var 2 m eller högre så vi sa att dom borde ringa till Soller och kontrollera att det fanns plats att gå in. Innan dom gick hade dom ändrat sig och tagit läsidan av Mallorca istället.



Våra vänner Clas och Marianne på Doublefun, som vi seglade tillsammans med ner till Lagos 2007, kom på välkommet 5-dagars besök. Det blev mycket prata i sittbrunnen samt en del promenader, särskilt för de som inte har ont i sina knän.

 

Marianne och Clas vid kvällsfika i sittbrunnen



Enligt gammal visdom skall sjöfolk aldrig påbörja en resa på en fredag och vi skulle segla iväg en lördag men ville först svaja något så på torsdagen bar det iväg mot Pollenca-bukten där det finns 50 utlagda bojar för gästande båtar.



Redan 50 meter från bryggan upptäckte vi att kompassen som hör till autopiloten inte ändrade sig. Vi försökte åtgärda det men inget hände så vi återvände till vår plats. Vi fick goda råd från grannbåten men inget som löste problemet. Vi beslöt dock att ge oss iväg och försöka lösa det när vi svajade. Det blev 11 Nm motor och när vi kommer i lä och ska ta en boj så upptäcker vi att det inte finns en boj så långt ögat kan nå.



Så vi letade upp en plats med sand och sänkte ankaret på 3 m djup. Efter lunch så drog vi upp ankaret och fick för första gången pröva den nya ankarsvirveln som alltid vrider ankaret i rätt läge när det ska upp på ankarrullen och det gick galant, den ankarsvirveln var ett bra köp.
Vi skulle nu pröva att deviera kompassen för att se om det kunde lösa problemet. Man devierar kompassen för att den kursdator man har skall veta vilket fel som kompassen visar vid olika kurser och som beror på olika magnetiska störningskällor ombord. Man skall då köra i en cirkel som ska ta ca 3 minuter att fullborda. Vi höll på i 25 minuter innan det hände något och då visade en att det var en deviation på 43 grader, vilket är en omöjlighet, så vi körde en vända till och nu blev det bara 4 grader, vi var nöjda.



Fredagen fick vi då ledigt och bara latade oss vid vår ankarplats, badade och solade.

Så kom lördagen och väderutsikterna var de rätta vilket vi hade haft uppsikt över i 7 dagar.
Vi kom iväg och började vår seglats som planerades ta 24 timmar då det var 120 Nm vi skulle gå. När vi lämnat Pollenca-bukten och rundat Mallorcas nordspets, Cabo de Formentor, så hade vi besvär med gammal sjö på 1,5 till 2 meter från fel håll och svag vind nästan mitt i nosen så det var ingen bra början. Efter några timmar vred dock vinden och vi fick rätt kurs för segling. När ljuset började försvinna blåste de behagliga 6-8 m/s och vi seglade i 6,5 -7,5 knop. Nu gick det för fort i natten så vi revade för att inte göra mer än 6 knop och det blev lugnare båtrörelser då.

 

Utsikten i Pollenca mot fortet

 



Klockan 4 på söndagsmorgonen när vi hade 25 Nm kvar till Tarragona så dog vinden och det blev stiltje och nu var vågorna uppe i 1 – 1,5 m så snabbt på med motorn efter att vi tagit in seglen och så marschfart 5 knop. Då hör vi dunkar/knackningar eller något liknande och vi kan till en början omöjligt identifiera var de kommer ifrån. Till slut lokaliserar vi det till att det måste komma utifrån från botten av skrovet. På samma gång känner vi bränd lukt så vi stänger av motorn och börjar felsöka. I motorrummet ser vi hur ett vitt pulver ligger över motorns ena del och lokaliserar det till att vakumventilen läcker vatten som kommer på motorn och torkar så att det bara finns saltkristaller kvar.



Vi börjar leta om det är fel på oljan och öppnar locket till impellen men inga fel där. Vi återställer allt och startar motorn men i fart över 3 knop så börjar dunkandet så vi kör i 2,7 knop. Det kommer lite vind sen så vi kan segla och kommer in i marinan 10.15. Vi äter lite och lägger oss för att återta lite eftersatt sömn.



På eftermiddagen går jag (Kjell) ner för att se om jag kan se något på undervattenskroppen och på styrbordssidan syns tydliga märken i bottenfärgen efter något som skrapat den. Bredvid båten ligger ett bambuträd och flyter och det tar vi upp. Det är 8 m långt och ca 3 cm i rotändan och på ett flertal ställen återfinner vi vår bottenfärg. Trädet var brutet ca 2 m från toppen och dessa 2 m måste ha legat på babordssidan av kölen med resterande 6 m låg på styrbordssidan och de var det som knackade när vi körde för fort.

 

Bambuträdet som knackade på

 



Orsaken till att vakumventilen läckte har vi däremot inte knäckt. På inrådan från Peter på Martec AB som säljer dessa ventiler har vi bytt insats så får vi se hur det går.

Våra engelska vänner Dave och Mary lotsade ut oss på restaurang på kvällen så kring midnatt sov vi så sött.



Nu har vi gjort båten iordning för att ligga still en längre tid, ett tråkigt men nödvändigt jobb.

Vi kom hem till Sverige 10 juni och stannar hemma på obestämd tid, nu är det läkarbesöken som kommer att avgöra hur vår framtid skall bli så uppdaterinegn av hemsidan tar nu paus.

 

24 augusti

Sommaren har varit snäll mot oss. Vi har umgåtts mycket med barn o branbarn både på vårt landställe på Tyresö Dyvik, på Holm hällar på södra Gotland,i Leksand och hemma i stan. Båt har vi inte åkt annat än vår gamla släpjolle när vi rott lite drag med Daniel. Ett stort projekt att ordna har varit ommålning om sommarhuset som vi till vissa delar skrapat själva men lämnat bort målningen.

 

På skadesidan har det varit sjukgymnastik för den skadade axeln så att rörligheten har blivit bra men smärtan kvarstår och där har vi nu fått besked om en titthålsoperation under hösten.

 

Vi åker därför till Tarragona och båten den 13 september så får vi se vad vi gör där.

 

13 - 29 september

Vi höll på att missa flyget, för just den morgonen när vi kom med taxin till Arlanda Express hade det varit kabelbrand så tågen var inställda. Vår taxichaufför uppmärksammade dock att något var fel så innan v i lämnat ifrån oss taxin till anstormande taxikunder kunde vi istället fortsätta vår färd igen till Arlanda med samma taxi.



Det är skönt att åter vara i värme och bara driva omkring och njuta. Någon segling har det inte blivit ännu för här är det FIESTA. Santa Tecla är Tarragona,s skyddshelgon och har firats i drygt tusen år i Tarragona. Festandet pågår i 1,5 vecka och varje dag har sina unika festinslag såsom prova maträtter (folk står i 1 timme för att köpa billig omelett, paella, korvar mm) det är dansuppträdande, musikgrupper, religiösa processioner (en gång om året bär man runt Santa Tecla,s nyputsade arm innan den stoppas in i en relikkrypta till nästa år).

Den riktigt stora attraktionen är dock när olika grupper tävlar i att bygga Castles, Towers och Pillars. Människor ställer sig samman i olika formationer för att bygga upp ett slott, torn eller en pelare. Dessa mänskliga byggnader är det catalanska folkets sätt att visa att om man med gemensamma ansträngningar hjälps åt kan man göra osannolika saker. Folket i Catalonien är ett driftigt släkte och ses i övriga Spanien som flitiga myror och därför har välståndet i Catalonien alltid varit bättre än i övriga delar av landet och därmed beskattats hårdare. När man i övriga Spanien anger öppettider från 9-15 så har det ofta ett tillägg att därefter håller catalanerna det öppet.

Vår engelske båtgranne David som fyllde 70 år i veckan är en storväxt person och har blivit med i en av dessa grupper som en stadig nedersta stöttepelare. Vi har vid tre tillfällen sett hur hela den mänskliga konstruktionen har rasat ihop när de skulle demontera den, värst av allt var när toppbarnet ramlade från ca 5 personers höjd och rullade nerför slottet men togs emot innan han slog i backen. Dagen därpå var han uppe på toppen igen. Pelarna är 4 personer hög och de går så i ca 500 meter, först nerför katedraltrappan på ca 50 trappsteg och sen ca 500 meter till stadshuset. På denna länk kan ni få en inblick i vad som sker under Santa Tecla dagarna.

 

På bilden syns en pelare som är på väg nerför katedraltrappan.

 

 

Idag på morgonen när vi tittade ner i vattnet var det fullt av någon manetsort. Vi har aldrig sett maneter inne i marinan och det var väldigt ovanligt.

 

Manet

 

Jag filmade även maneterna och den filmen kan ni se om ni trycker här. Någon större filmkonst har jag inte lyckats åstadkommka men det finns även inslag om hur marinan ser ut.

 

Onsdagen den 29 september var det generalstrejk i Spanien. Det innebar att vi fick det lugnt och skönt, inga tåg som tutar och inga utrop från stationen vilket allt hörs mycket väl till marinan. Det är bara 500 meter till alla dessa oljud.

 

30 september – 17 oktober

Vardagen i Tarragona är behaglig, shorts och kortärmat 25 – 27 grader på dagarna och 18-20 grader på nätterna. Ibland drar det förbi ett oväder med hårda vindar och regn då stiger vattennivån i marinan så vi kan få svårt att komma ner på pontonen. Det gäller också att släppa på förtöjningarna så att båten inte ligger helt spänd när vattnet stiger, ända upp till 80 cm över normalvattennivån.



Vi tar våra cykelturer på morgnarna innan frukost, sen blir det lite båtjobb och Eva går för att handla. Någon gång i veckan går vi ut och äter på lokal.

 

Det har kommit in en svensk motorbåt i marinan, SARDA V, med Kerstin och Göran ombord. De har beslutat att stanna över vintern vilket gläder oss då vi nu kan konversera på svenska.


Kerstin, Göran och Eva på konserten

 



Megayachthamnen (båtar över 24 meter) intill vår marina börjar fyllas upp av nya flytetyg. Värdens största enmastade segelbåt, Mirabella V, har kommit. 75 m lång, 14 m bred, masten är 88,5 m och djupet är mellan 4 o 10 m. Motoryacht, KATAR, på 124*18 meter med en besättning på 65 personer ligger också inne i hamnen. Det är imponerande att se alla dessa jätteflytetyg samlade på ett ställe. Några nya bilder är inlagda bildgalleriet Megayachter.

 



Fiskarna i Tarragona har arrangerat sin egen festival i dagar 3, Festival del Mar de Tarragona. V i har varit på fiskeauktion på ett litet torg inne i stadsdelen Serrallo, fiskarnas stadsdel, och sett när de auktionerade ut fisk till allmänheten. Se bilder under Bilder.


 

Fiskeauktion


En kväll var det konsert nere i fiskehamnen och vi var där. Den skulle börja 20 och då började musikerna montera upp instrumenten och göra soundcheck så 1 timme senare fick vi höra på 4 skönsjungande män. Bara förberedelserna var en upplevelse i sann Tati-stil med folk som snor runt och bär saker som sedan någon annan snabbt är där och flyttar någon annan stans.

 



Eva har jobbat med att tvätta och vaxa hela båten. Satt på försegel och spänt riggen, här hjälpte Göran till då Kjell,s axel inte klarade av det tunga jobbet (det var i just det momentet som axeln gick sönder i Palma i april). Så båten är nu segelklar för färd under några dagar.

 

Vi har också fått besked att Kjell,s axel skall opereras den 18 november så det stämde bra med att vi har flygbiljetter hem den 11 november.

 

18 oktober – 12 november



Eva,s syster Pia med make Inge kom på besök måndag den 18 oktober. Redan på tisdagen kastade vi loss och seglade/gick för motor till Vilanova, en liten stad med en stor marina.
Dagsetapp 23 Nm och hamnavgift på 33,30 €.

Pia o Inge kopplar av i Vilanova



Onsdagen blev det segling/gick för motor til Barcelona och Club Natutico Barcelona som ligger innanför gångbron över till Port Vell. Broöppning sker varje hel och halv timme och vi hade sån tur att vi kom precis klockan 13.00 så det var bara att åka in och få en plats anvisad av en marinero.
Dagsetapp 25 Nm och hamnavgift på 39.90 €.



Vi turistade nu i Barcelona vilket alltid är härligt. När vi kommer ut från Mariakyrkan så sitter våra båtgrannar Kerstin och Göran med sina gäster vid en uteservering precis där vi står och letar efter vart vi ska gå och äta. Barcelona är stort och ändå så litet.

Det närmar sig ett busväder upp från Lejonbukten så vi beslutar att gå tillbaka till Tarragona redan på fredagen och då går vi hela sträckan i slösande sol och inte mycket vind så det blir som på vägen till Barcelona ömsom segling ömsom motorgång och vi är i hemmahamnen vid 17-tiden.
Dagsetapp 46,6 Nm.

 

Våra båtgrannar Robert och Göran



Ovädret kom med vindar och en del regn men i Tarragona ligger vi tryggt. På tisdagen lämnar Pia och Inge oss så då blir det vardag igen.

 

I början av november får vi ett ovanligt ihärdigt lågtryck, 985 hPa i 24 timmar, så det blir lite oroligt i hamnen och vattnet stiger ca 80 cm.

 

Barometertrycket I Tarragona under 2 dygn 

 

Vi tycker att vi har en sådan fantastisk receptionist i marinan, Helena, och vi har lyckats få

henne som ombud för Medelhavsseglarna som inte har haft något ombud på det Spanska fastlandet.

 

Receptionisten i Tarragona och Medelhavsseglarnas ombud Helena de Lamoga



 

Vår utmärkta utelur till Sailor VHF har lagt av, den var tydligen inte för utebruk eftersom sladden torkat sönder. Det gick inte att köpa en ny sådan och det bästa vi kunde göra var att köpa en modern DSC VHF med handsfree utelur som även kan användas som interntelefon upp till 100 m och det ingick även en MOB-enhet (Man Över Bord enhet) som får VHF-en i båten att tjuta när larmenheten kommer för långt bort från båten. Det är en Navicom RT-650MOB.

 

Den nya VHF:en över den gamla och nu börjar navigationsplatsen bli full

 

Så blev det dags för hemfärd, onsdagen den 10 november sade vi tack och adjö till Tarragona på obestämd tid och åkte till Barcelona där vi gick på båtmässan för tredje året i rad. Den mässan har blivit väldigt liten på dessa tre år och vi antar att det är den ekonomiska krisen som visar sig här.

På torsdagen flög vi hem till ett kallt och ruskigt Stockholm och på kvällen gick vi på en kurs i spanska. Fredagen blev det besök på båtmässan i Älvsjö och på kvällen årsmöte i OSK där Sven Yrvind gjorde ett mycket omtyckt föredrag om sina färder, båtar och konstruktionsidéer.

 

Sven Yrvind

 

 

Så kom då Krama barnbarnsdagen med middag hemma hos oss. Det är underbart att komma hem och träffa våra barn o barnbarn.

 

Våra 5 barnbarn

 

 

13 - 22 november

Vi har nu anpassat oss till ett liv i lägeneht och storstad med allt vad det innebär. Vädret, regn, slask och kring noll grader är inte vår melodi, gör att vi längtar tillbaks till sol och värme.

 

Axeloperationen är genomförd och blev inte som planerat då senan som skulle kapas redan var av, snutten som var kvar kapades dock bättre under operationen. Något hål fann inte läkaren att sy men däremot så vidgade han den kanal som senor och muskler går i under nyckelbenet och ansluter till överarmsben och skulderblad. Armen får nu inte bära tungt under en tvåmånadersperiod och nu skall sjukgymnastik till under en längre tid.

 

 

Senast uppdaterad
2015-05-23 09:54